Sverige hör till de EU-länder som har högst arbetslöshet. Under april–juni 2025 låg arbetslösheten på omkring 8–8,7 procent, samtidigt som det fanns nära 150 000 lediga jobb. Den stora skillnaden mellan arbetslöshet och vakanser förklaras av flera faktorer: bristande kompetens- och språkmatchning, utbildningssnedvridning, konjunkturläget och institutionella hinder.
Skillnader mellan grupper
Statistiken från SCB visar att arbetslösheten är betydligt högre bland utrikes födda än bland inrikes födda. År 2024 låg arbetslösheten på cirka 16,2 procent för utrikes födda och 5,7 procent för inrikes födda. Sysselsättningsgraden (20–64 år) var 88 procent bland inrikes födda och 71 procent bland utrikes födda. Utrikes födda kvinnor hade generellt en lägre sysselsättningsgrad än män.
För vissa grupper är skillnaderna särskilt tydliga. Bland personer från exempelvis Syrien och Somalia är andelen sysselsatta under 50 procent, och könsskillnaderna är stora. Bland syrier med låg utbildning är cirka 58 procent av männen sysselsatta jämfört med 30 procent av kvinnorna. Andra grupper, som personer födda i Norden, Polen eller Bosnien-Hercegovina, ligger nära eller över genomsnittet.
Strukturella faktorer
En rad analyser pekar på att språk och formella kvalifikationer är de största hindren för matchningen på arbetsmarknaden. Arbetsgivare framhåller också bristen på rätt utbildning för yrken där efterfrågan är stor, exempelvis inom vård och teknik. Samtidigt utbildar sig många i ämnen där arbetsmarknaden redan är mättad.
Institutionella faktorer spelar också in. Kritiker menar att Arbetsförmedlingens arbetssätt har svårt att möta de behov som finns, vilket förvärrar matchningsproblemen.
Internationella jämförelser
Sverige sticker ut i en nordisk jämförelse. Danmark har exempelvis högre sysselsättningsgrad bland invandrare från utomeuropeiska länder – omkring 62 procent för män och 50 procent för kvinnor 2018. Finland har ett större gap mellan inrikes och utrikes födda än Danmark, men mindre än Sverige. Norge utmärker sig med den högsta sysselsättningsgraden bland utrikes födda i Norden.
Dessa skillnader visar enligt flera analyser att volymerna i mottagandet, kvaliteten på integrationsinsatser och utformningen av språk- och arbetsmarknadsprogram är avgörande för resultaten.
Underliggande problem på arbetsmarknaden
En annan aspekt är att den officiella arbetslöshetsstatistiken inte fullt ut fångar underanställning eller instabila anställningar. I statistiken räknas en person som sysselsatt om denne arbetat minst en timme under referensveckan. Det innebär att många med svaga eller tillfälliga anknytningar till arbetsmarknaden inte syns i arbetslöshetstalen.
